Se längst upp till höger på startsidan för vad du kan göra om en simulering stoppas av säkerhetsinställningarna
 

Projektets syfte

Datorn och internet har revolutionerat många sidor av våra liv. Inom undervisningen i fysik och matematik har simuleringar och animeringar (sk applets) en potential att bli oslagbara som medel i förståelsen och fördjupningen av vissa begrepp och processer.

Men de simuleringar som finns ute på nätet ger oftast bara elementära möjligheter, som att ändra värdet på visa variabler, t.ex. k- och m-värdet för en rät linje. Som lärare och elev vet man egentligen inte riktigt vad man skall göra, mera än att bara ändra värdet på dessa variabler och se vad som händer. Det saknas oftast instruktioner om hur man på ett konstruktivt sätt skall ändra värdet på variablerna så att det leder till en fördjupad förståelse av t.ex. linjens ekvation i k-form. I den mån simuleringar erbjuder instruktioner, så finns de oftast utanför simuleringen, vilket försvårar användbarheten av uppgifterna.

Dessutom är simuleringarna oftast fragmentariska; helhet och integrering saknas. En enskild simulering kan t.ex. visa linjens ekvation i k-form, men inte de andra formerna.

Men det saknas framförallt konstruktioner av komplexa uppgifter som utnyttjar simuleringens styrka, och som ger eleverna möjlighet att undersöka, utreda, experimentera och fördjupa förståelsen av ett visst område, t.ex. linjens ekvation i olika former.

Huvudsyftet med det här projektet är:

  1. Att skapa simuleringar (med GeoGebra) där helheten är i fokus, så att man får ett helt laboratorium inom ett visst område. T.ex. att kunna studera linjens ekvation i olika former i en enda simulering.
  2. Att konstruera undersökande, utredande och experimentella uppgifter som utnyttjar simuleringens styrka. Flera uppgifter kommer att ge eleverna möjlighet att börjar med aritmetiska exempel, för att senare kunna gå över till algebraiska generaliseringar. Dessa uppgifter kommer att vara integrerade inne i simuleringen.
  3. Eleven skall kunna få stegvis hjälp när han/hon har svårt med en uppgift. Detta ger möjlighet till reflektion över den egna processen vid problemlösning.

Andra syften med projektet:

  1. Att integrera kunskap. Som individer och samhällsmedborgare – och allt mera världsmedborgare – behöver vi utveckla förmågan att förstå vår och andras plats i denna komplexa globaliserade värld. Fragmenterad kunskap, exempelvis bara naturvetenskap eller bara humaniora, skapar barriärer och konflikter. Under Filosofi och idéhistoria samt Natur Samhälle Människa diskuteras likheter och skillnader mellan naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Där berörs exempelvis frågor om bildning, eller klimatfrågan ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv, eller vad det är att vara människa, eller en reflekterande medborgare.
  2. Att prova och utvärdera olika sätt att jobba med IKT i fysik och matematik.
  3. Att samla andra simuleringar från nätet som är relevanta för de olika kursmomenten i fysik och matematik. Att konstruera uppgifter för dessa simuleringar.
  4. Att samla alla dessa simuleringar under ett kraftigt webbprogram så att sidan blir lättsökt.
  5. Att samla annat intressant material som: encyklopedier, spel i undervisningen, webbsidor om didaktik och undervisning, kurser på nätet, mm.

Varför läsa fysik och matematik?

Det finns massor med anledningar att lära sig fysik och matematik. Det kan behövas i yrkeslivet; det är en del av vårt kulturarv; fysik och matte bidrar till den vetenskapliga världsbilden; som medborgare behöver du förstå och ta ställning till olika frågor som kräver kunskaper inom dessa områden; det är roligt.

Men det viktigaste skälet för mig är att det ger eleven en kompakt och omfattande träning i förmågan att resonera rationellt i allmänhet, både i sitt arbete - vad det än må vara - men också i sitt sociala och privata liv. Samtidigt gäller det att kunna se att det finns en fara i detta. Naturvetenskapen använder en specifik form av rationalitet som inte utan vidare kan användas inom den mänskliga sfären, dvs. samhällsvetenskapens och humanioras sfär.

Det är utifrån det perspektivet som den här webbsidan - som är en sida för fysik och matematik - har många inslag av samhällsvetenskap och humaniora. Jag menar att vi behöver försöka förstå vilka likheter och vilka skillnader som finns mellan de olika disciplinernas forskningstraditioner och förhållningssätt. Det är nödvändigt om vi vill vara reflekterande människor och samhällsmedborgare. Och utan den förståelsen kommer man envist försöka använda förhållningssätt inom områden där det inte är fruktbart att göra det.

Naturvetenskap samhällsvetenskap och humaniora

Naturvetenskapen utgår ifrån föreställningen att det bakom den komplexitet av fenomen vi ser finns en objektiv värld som uppvisar enkelhet och extrem regelbundenhet. Denna regelbundenhet kan uttryckas exakt matematiskt genom ett samspel mellan observation, experiment och teori. Detta uppnås genom att observerbara fenomen uttrycks i olika väldefinierade och mätbara begrepp - exempelvis kraft (F), massa (m) och acceleration (a). Teorier och lagar formuleras sedan som relationer mellan dessa begrepp - som exempelvis Newtons andra lag: F=m∙a.

Det centrala antagandet är att regelbundenheten uppkommer på grund av de oföränderliga underliggande lagar som bara finns där, oberoende av människan och hennes teorier. Därmed kan väldefinierade och mätbara begrepp införas och teorier förfinas genom att man utför exakt identiska experiment i det oändliga. Sanning inom naturvetenskap är visserligen alltid relativt våra begrepp och teorier men konfronteras ständigt mot dessa oföränderliga lagar och deras effekter, som så att säga gör motstånd mot våra felaktiga förklaringar.

De enorma framgångar som naturvetenskapen har haft ställer frågan om dessa metoder även kan användas inom samhällsvetenskap och humaniora. Men situationen inom dessa discipliner är tuffare och annorlunda. Samhällsvetenskap och humaniora studerar människan, hennes individuella och kollektiva handlingar, samt de socialt rådande institutionella former och maktrelationer som organiserar, styr och kontrollerar dessa handlingar. Dessa handlingar, samt institutionella former och maktrelationer uppvisar en viss regelbundenhet som kan vara objekt för forskning. Men till skillnad från naturvetenskapen uppkommer dessa regelbundenheter inte huvudsakligen på grund av oföränderliga underliggande lagar, utan på grund av rådande idéer och föreställningar om hur individuella och kollektiva handlingar skall organiseras, styras och kontrolleras. Till skillnad från naturlagar, som är universella och oföränderliga, är dessa idéer och föreställningar olika i olika kulturer och föränderliga inom en och samma kultur. Därför finns det en mänsklig historia. Det filosofiska och vetenskapsteoretiska dilemma som samhällsvetenskap och humaniora brottas med kan definieras som följande: antingen finns det en universell och oföränderlig grund bakom hela den enorma variation av idéer och föreställningar som har uppstått i mänsklighetens historia (och därmed härma naturvetenskaperna) eller förkasta existensen av en sådan grund, och uppfatta dessa idéer och föreställningar som ogrundade mänskliga skapelser - skapande av mänsklig historia.

Organisering av en privat eller offentlig verksamhet (företag eller myndighet) och därmed de regelbundenheter som denna verksamhet kan uppvisa är exempelvis ett uttryck för idéer och föreställningar om marknad, entreprenörskap, ägande, auktoritet, ledarskap, arbetsförhållanden, demokrati, frihet, rättvisa, jämställdhet mellan kön, osv. Dessa begrepp, eller snarare sociala betydelser, bärare av individuell och kollektiv mening, kan inte - som inom naturvetenskap - helt fixeras i deras mening eller väldefinieras och ännu mindre mätas. Inte för att vi inte har tillräckligt med kunskap om dem, eller för att de är allt för komplexa, utan för att det inte finns någon objektivt sann mening i dessa begrepp som väntar någonstans på att bli upptäckt - som exempelvis begreppen massa och acceleration inom fysik. Marknad, demokrati, frihet, rättvisa och övriga begrepp är mänskliga skapelser med i grunden obestämda betydelser, under ständig knådning och förändring. Vad betyder till exempel begreppet gud, frihet, rättvisa eller marknad? Under den senaste finanskrisen fick vi en chockerande insikt om att det hade förändrats till något helt annat än vad vi trodde att det var.

Varje undersökning inom samhällsvetenskap som försöker efterlikna de naturvetenskapliga metoderna, tvingas först och främst fixera betydelsen av de ingående begreppen (för annars går inte att mäta dem - mätning förutsätter fixering). De regelbundenheter och sanningar man då hittas är relativt dessa fixerade (mänskliga och därmed föränderliga) föreställningar och begrepp.

Dessutom, när vi påtvingar mätning av ett begrepp (och därmed fixering av dess betydelse), så riskerar vi att ha kvar en karikatyr av det ursprungliga begreppet. Många kvalitativa drag av begreppet kan försvinna under fixeringen. Vi mäter då något helt annat än den ursprungliga betydelsen.

Ett annat problem, förutom regelbundenhetens natur och fixering av begreppens betydelse, som hanteras olika mellan naturvetenskap å ena sidan och samhällsvetenskap och humaniora å den andra, är att det inte finns några objektiva eller neutrala observationer. Alla observationer är beroende av våra bakomliggande teorier och i förlängningen av vårt språk och de idéer och föreställningar som språket är bärare av (det har den logiska positivismen visat oss). Naturvetenskapen måste eliminera detta problem eftersom den söker de underliggande lagar som är oberoende av människan - och gör det rätt så bra - men kan inte helt frigöra sig från det.

För samhällsvetenskapen och humaniora, är idéer och föreställningar samt den sociala ordning (regelbundenheter) och oordning som människor skapar kring dem, själva studieobjektet. Men vi kan försöka belysa och förstå dessa idéer och föreställningar i olika domäner av vårt samhälle och i dess historia endast genom tolkning och endast genom att utveckla andra idéer och föreställningar och forma dem i sociala teorier. Vi har alltså ingen direkt och oproblematiskt tillgång till samhällsvetenskapens och humanioras studieobjekt. Problemet accelereras då vi försöker förstå en annan kultur eller civilisation, då vi försöker tolka och förstå den utifrån våra idéer och föreställningar.

Alla dessa problem med att använda naturvetenskapens kvantitativa och förklarande metoder inom samhällsvetenskaperna och humaniora har resulterat till att många forskare använder andra mera kvalitativa metoder som bygger på andra vetenskapsteoretiska utgångspunkter än den positivistiska, som naturvetenskapen bygger på - som exempelvis hermeneutik, social konstruktivism, institutionell teori. Dessa metoder fokuserar i större utsträckning på tolkning och förståelse av hur människan skapar sin objektiva verklighet utifrån ogrundade (därmed obestämda), kulturellt och historiskt betingade samt föränderliga idéer och föreställningar.

Mätningar och kontroll

Det senaste årtiondet har mätningar av olika slag tagit allt större plats i vårt samhälle. De används för att rangordna universitet, som underlag till beslutsfattande, och för att mål- och resultatstyra organiserad verksamhet inom både den privata och den offentliga sektorn. Med tanke på de problem som nämnts ovan - att mätning innebär en risk för förenkling av komplexa och i grunden obestämda betydelser - är det rimligt att fråga sig om inte många av dessa mätningar enbart ger en illusion av kontroll och välgrundat beslutsunderlag.

Ett exempel är polisens alkotester under rusningstid då det finns möjlighet att testa många förare. Men man väntar sig inte så många onyktra förare just vid den tidpunkten. Polisen kan ändå uppvisa hög statistik för alkotester, även om man missat huvudpoängen: nämligen, att alkotester bör göras under tidpunkter där man förväntar sig onyktra förare för att just minska deras antal och inte för att enbart öka polisens statistik.

Alla dessa frågor som berör relationen mellan naturvetenskap samhällsvetenskap och humaniora - och som jag finner avgörande för att kunna vara en reflekterande medborgare - kommer att problematiseras under rubrikerna Filosofi och idéhistoria samt Natur Samhälle Människa.

Projektets syfte

Vem är jag

VemArJagJagNu235sol2.jpg

Jag heter Georgios Theodoridis och är fil. dr i teoretisk fysik och jobbar sedan 2002 som fysik- och matematiklärare. Jag jobbar numera vid Danderyds Gymnasium där jag är lektor i fysik.

Jag föddes 1961 i norra Grekland i en liten bergsby, Gavra, där jag bodde fram till 1965 då vi flyttade till storstaden Thessaloniki.

VemArJagMammaPappa200.jpg

Mamma och pappa

Mina föräldrar kom till Lessebo i Sverige 1964 som arbetskraftsinvandrare tillsammans med halva byn. Alla skulle jobba några år och sedan återvända till hemlandet och skapa en bättre framtid för sina barn.

Barnen lämnades kvar i Grekland hos far- och morföräldrar. Min storebror och jag togs om hand av farmor och farbror. Farmor växte upp i nordöstra Turkiet vid svarta havet. Men hon hamnade i norra Grekland efter konflikten mellan Grekland och Turkiet på 1920-talet då det blev stora omflyttningar av folkgrupper på båda sidor.

VemArJagJagFotis200.jpg

Jag och storebror Fotis

Mina föräldrar skulle återvända till Grekland 1967. Men diktatur infördes i april -67 och det blev inte så. Min farbror som blivit som en andra pappa för oss fängslades på grund av sitt politiska engagemang, och jag förlorade då tillfälligt en pappa till.

Under mina första tre år i skolan i Grekland skolkade jag för det mesta. Jag kom till Lessebo först 1969 och kände då inte igen min pappa. Men det dryga år som jag tillbringade i Lessebo har gett mig mina allra finaste barndomsminnen.

VemArJagJag15100.jpg

Jag 15 år

Sedan återvände jag till Grekland igen men kom 1974 för gott till Sverige där jag först bodde i Uppsala. Idag bor jag i Stockholm med min fru Gunhild.

Utöver fysik och matematik är jag intresserad av filosofi och samhällsvetenskap.

Jag är väldigt mycket ute i naturen med min fru, samtidigt som jag är en stadsmänniska som tycker om dagliga kafébesök. Jag trivs att vara i sociala sammanhang, och gillar att dansa till pop, salsa och grekisk musik.

Studier

Gymnasiet Katedralskolan i Uppsala 1980.

Fil. kand i fysik Uppsala och Stockholms universitet 1982.

Fil. dr i teoretisk fysik Stockholms universitet 1988. Doktorsavhandlingens titel: Three classes of supersymmetric nonlinear models.

Postdoktor, Stony Brook, Long Island USA 1988-1990.

Postdoktor, Nordita Köpenhamn 1990-1992.

Gymnasielärarexamen Uppsala universitet 2002.

Webbmaster
Georgios Smedja i Fysik och Matematik
Design, Developed & Powered by 2easy Web Applications
Besökare (20-minuters sessioner) | Idag: 164 | Totalt sedan 14/04/2009: 2,233,816 | Unika IP: 191,653